Veckans femma, vecka 45!

Veckans träning!

En enda rask promenad på knappt 5 km.
Vanligtvis ”räknar” jag inte promenader, men nu när träningen är mer eller mindre obefintligt så är all rörelse bra rörelse. Kanske mer motion än träning, i och för sig? Oavsett vilket, var det riktigt skönt. Win-win!

Veckans bästa!

Att käka lyxfrukost ute på café en lördag förmiddag; efter en skön sovmorgon. Härlig stund av prat och skratt med bästa vännen.  (Och jodå, jag var ”oskyldig” till colan). 😛

Veckans tacksamhetskänsla!

Var hemma hos pappsen och firade honom på fars dag. Är egentligen inte superförtjust i såna här kommersiella högtider, men efter det här året ville jag passa på att fira min pappa lite extra. Är så glad att han finns och att jag har möjlighet att krama honom! ♥

Vekans länkkärlek!

Helena sprang New York Maraton. Läs,  få gåshud och känn tårarna i ögonvrån!
NYC Marathon 2017 – The Story

Veckans vackraste!

”Alla årstider har sin charm” får man ofta höra.
Det är väl på sätt och vis lite av en klyscha, samtidigt som det är så himla sant. Bytte till vinterdäck på morgonen och njöt lite extra av den frostbitna naturen, när jag åkte till jobbet. Allt är ju som små konstverk, om man tittar nära. 🙂

Börja med intervaller

Efter det här årets väääldigt sporadiska löpträning, måste jag ändå erkänna att min kropp förvånar mig. För jag menar; bara det faktum att jag kan springa och ändå i ett hyfsat ok tempo, utan någon direkt löpmängd, är ändå rätt fantastiskt (och lite konstigt)!

Tröskelintervaller!

En favorit som jag även har haft tidigare, när det kommer till intervaller, är sk. ”tröskelintervaller”. Dvs att du ligger precis under mjölksyratröskeln. För vana löpare kan man säga att det är ungefär i det tempo du orkar hålla på milen. För mer orutinerade kan man säga; Det ska kännas ganska tufft och flåsigt, men absolut inte kräkjobbigt!

Normalt sett brukar jag köra tröskeltempo på lite längre intevaller, t.ex. tusingar (1000 meters intervaller).  Det kändes dock lite ”over the top” nu, eftersom det enda jag har fått till (när jag väl har sprungit) är sporadiska lugna distanspass. Därför tänkte jag istället:
”Kombinera 1 minuters-intervaller och tröskeltempo, det gör vi!” (Vi? Hm… Jag och mina egon?) 😛

Upplägget!

För er som ev. vill sno det för ett svettigt, effektivt, men inte superjobbigt pass. 🙂

* Uppvärmning (ca 10-15 minuter)
* 11 stycken intervaller á 1 minut, med 30 sekunders gåvila mellan varje.
* Nedjogg (ca 10 minuter)

.

Fler tips!
Sofia har skrivit ett superbra inlägg: ”Intervaller för nybörjare

 

Veckans femma, vecka 44!

Veckans träning!

Igår kväll fick jag, för första gången på nästan ett år (!)  till ett Yin Yoga-pass!
Egentligen mest för att jag glömde att avboka det. Haha! Men alla sätt är väl bra, tänker jag. Och som min kropp; men framför allt knopp och själ har saknat det. Efteråt kändes sinnet tyst och kroppen mjuk. Love! ❤

Veckans bästa!

Att leka bland löven. Vi besökte ett naturreserverat fullt med bokskog och miljontals, miljontals löv. Och det var inte bara barnen som lekte loss där, bland löven.
Jag kan inte sätta fingret på det, men det är någonting med känslan av att se dem flyga upp och liksom få liv igen, på något sätt. 🍃

Veckans värsta!

Det här var ju egentligen förra söndagen, men jag räknar in den i veckan, för det är sådär obehagligt nytt i minnet; Att uppleva en rejäl bakfylla igen, en sisådär 15 år sen sist (tack och lov).
”Jag ska aldrig dricka mer!!!” tänkte jag många gånger. (Och jo, jag inser nog att jag ljög. Men just där och då menade jag det. På riktigt!) 😓

Veckans skönaste!

Egentligen är det tråkigt att jag ens tar upp det. För som jag nämnde för bara någon vecka sedan, vill jag ju inte bli snuvad på utomhusvistelse pga mörker och att (vissa) andra människor beteende orsakar rädsla!

Men i min hemstad kör de Lights in Alingsås” varje höst. Man ljussätter olika platser i stan på mer eller mindre effektfulla sätt.
Fördelen (förutom att många av platserna är oerhört vackra!) är att man känner sig tryggare när man är ute efter att mörkret lagt sig. Det är upplyst på ett annat sätt, samt att det är betydligt mer folk i rörelse. Win-win!

Veckans ord- & länkkärlek!

Jag tycker om att skriva. Det är ju delvis därför jag bloggar. Däremot kan jag ibland känna att jag inte förmedlar exakt den där känslan som jag har i mitt huvud, precis just när jag känner den. De rätta orden fastnar och jag väljer istället en meningsbyggnad eller synonymer som känns som ett ok substitut.

Därför kan jag bli så oerhört frustrerad, men framför allt inspirerad (!) av människor som sätter ord på känslor på ett sådan sätt att man som läsare få en ”wow-upplevelse”. Att de liksom går rakt in i hjärtat, för att de är så vackra, eller för att man känner igen sig i dem. Eller ibland både och.

Någon som lyckas med det här väldigt ofta är Katta. Nu i veckan lyckades hon (minst) två gånger. ❤
Både i inlägget:  En fredagkväll i Oktober

Oavsett om det är någon som går bort, en relation som tar slut eller tider som förändras, så bär vi med oss varandra i det som kommer sen. Fortsätter dyka upp då och då i en doft, en plats, en låt, en ny väg i livet. Fortsätter forma varandra genom minnen och lärdomar. För det tror jag vi gör, långt efteråt.

Eller i inlägget: Att leva till hundra

Jag vill känna vinden riva i kinderna på en fjälltopp. Kittlas av mjukt gräs under fötterna. Springa till barrdoft och trädens sus. Kramas med de jag tycker om. Bli förtrollad av ljuset en tidig morgon. Känna min historia och vara nyfiken på framtiden.

Och när chansen bjuds vill jag bada i en iskall, spegelblank sjö i fullmånens sken. Då tror jag att jag kommer leva till hundra, oavsett hur gammal jag blir.