Veckans femma, vecka 8!

Veckans träning!

Nästan 2,5 timmar socialvandring på vackra stigar. Det blev inte någon löpning den här veckan och för många kanske vandring inte räknas träning, i den ”rätta” bemärkelsen. Men när man knappt springer eller tränar i övrigt är det här mitt nuvarande andningshål. Och att traska i kuperad terräng är definitivt inte en ”walk in the park” heller… 🙂

Veckans aha-upplevelse

Alla hjärtansdag. Jag har aldrig tänkt så mycket på den.  Det är inte så att jag tycker om den, utan tycker mest att det känns som ett kommersiellt jippo.
Däremot märkte jag att, när man inte har någon att fira den med, känns det plötsligt väldigt tomt..
Alla sociala medier flödar över till bristningsgränsen! Med bilder från romantiska middagar, choklad, blomsterbuketter, kyssar och myskvällar. Det är lätt att man känner sig lite extra ensam då.

Läs även Petras inlägg: ”En dag jag aldrig blir klok på.”

Veckans mest oväntade!

Min gamla skrutt gick igenom besiktningen. YAY, bra jobbat ”gubben”! Gammal är äldst.

Veckans roligaste!

Utekväll med gokart. Jag brukar alltid säga att jag inte är en vinnarskalle och i 98 % av fallen stämmer det verkligen. Men det händer någonting när jag sätter mig bakom ratten på en gokart. Detta är andra gången på relativt kort tid och det växer verkligen ut horn i pannan. Väldigt oväntat, men roligt! 😀

Veckans länkkärlek!

Sofia skriver ett oerhört viktigt och klokt inlägg om måttfullhet.
Hur ”lagom” på något sätt verkar ha blivit något fult.Att man hela tiden måste sträva efter att bli bättre, snabbare, starkare.
Att äta 100 % ekologiskt, för om man bara köper vissa ekologiska varor räknas det inte.  Att man måste vilja sträva framåt. För om man är nöjd där man är, har man inga ambitioner (?!)

7 kommentarer

  1. Aldrig testat gokart, fast maken försökt övertala mej… men är typ säker på att vi skulle ha ihjäl varandra om vi satte oss i varsin bil, haha!

    En extra varm kram när det kommer till dina tankar kring 14.2… gillar det som Petra lyfter fram ♥

  2. Traska i obanad terräng är ju hur jobbigt som helst. Mycket mer motion än en anar. Låter verkligen som winwin att socialvandra i 2.5 timmar. Väl investrad tid.
    Alla hjärtans dag är en mkt märklig företeelse som nog skapar mer jobbiga än bra känslor. Bättre att sprida kärlek och omtanke i handling och ord jämnt över året och till alla som på nåt sätt står en nära i hjärtat (vänner, familj, kollegor, släkt, whoever).
    Kram!

  3. Åh men du har en massa att fira Alla hjärtans med om du tänker efter. Dina vänner, dina barn, din familj, hunden. 🙂 personligen tycker jag det borde vara Alla hjärtans varje dag. KRAM

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.