Veckans femma, vecka 44!

Veckans träning!

Igår kväll fick jag, för första gången på nästan ett år (!)  till ett Yin Yoga-pass!
Egentligen mest för att jag glömde att avboka det. Haha! Men alla sätt är väl bra, tänker jag. Och som min kropp; men framför allt knopp och själ har saknat det. Efteråt kändes sinnet tyst och kroppen mjuk. Love! ❤

Veckans bästa!

Att leka bland löven. Vi besökte ett naturreserverat fullt med bokskog och miljontals, miljontals löv. Och det var inte bara barnen som lekte loss där, bland löven.
Jag kan inte sätta fingret på det, men det är någonting med känslan av att se dem flyga upp och liksom få liv igen, på något sätt. 🍃

Veckans värsta!

Det här var ju egentligen förra söndagen, men jag räknar in den i veckan, för det är sådär obehagligt nytt i minnet; Att uppleva en rejäl bakfylla igen, en sisådär 15 år sen sist (tack och lov).
”Jag ska aldrig dricka mer!!!” tänkte jag många gånger. (Och jo, jag inser nog att jag ljög. Men just där och då menade jag det. På riktigt!) 😓

Veckans skönaste!

Egentligen är det tråkigt att jag ens tar upp det. För som jag nämnde för bara någon vecka sedan, vill jag ju inte bli snuvad på utomhusvistelse pga mörker och att (vissa) andra människor beteende orsakar rädsla!

Men i min hemstad kör de Lights in Alingsås” varje höst. Man ljussätter olika platser i stan på mer eller mindre effektfulla sätt.
Fördelen (förutom att många av platserna är oerhört vackra!) är att man känner sig tryggare när man är ute efter att mörkret lagt sig. Det är upplyst på ett annat sätt, samt att det är betydligt mer folk i rörelse. Win-win!

Veckans ord- & länkkärlek!

Jag tycker om att skriva. Det är ju delvis därför jag bloggar. Däremot kan jag ibland känna att jag inte förmedlar exakt den där känslan som jag har i mitt huvud, precis just när jag känner den. De rätta orden fastnar och jag väljer istället en meningsbyggnad eller synonymer som känns som ett ok substitut.

Därför kan jag bli så oerhört frustrerad, men framför allt inspirerad (!) av människor som sätter ord på känslor på ett sådan sätt att man som läsare få en ”wow-upplevelse”. Att de liksom går rakt in i hjärtat, för att de är så vackra, eller för att man känner igen sig i dem. Eller ibland både och.

Någon som lyckas med det här väldigt ofta är Katta. Nu i veckan lyckades hon (minst) två gånger. ❤
Både i inlägget:  En fredagkväll i Oktober

Oavsett om det är någon som går bort, en relation som tar slut eller tider som förändras, så bär vi med oss varandra i det som kommer sen. Fortsätter dyka upp då och då i en doft, en plats, en låt, en ny väg i livet. Fortsätter forma varandra genom minnen och lärdomar. För det tror jag vi gör, långt efteråt.

Eller i inlägget: Att leva till hundra

Jag vill känna vinden riva i kinderna på en fjälltopp. Kittlas av mjukt gräs under fötterna. Springa till barrdoft och trädens sus. Kramas med de jag tycker om. Bli förtrollad av ljuset en tidig morgon. Känna min historia och vara nyfiken på framtiden.

Och när chansen bjuds vill jag bada i en iskall, spegelblank sjö i fullmånens sken. Då tror jag att jag kommer leva till hundra, oavsett hur gammal jag blir.

Related posts:

3 kommentarer

  1. Yin – bara så bra. Min kropp skulle verkligen behöva ett pass snart. Vilken tur att du glömde boka av! Det har sina fördelar ibland!

    Är det runt Nolhaga ni är på bilden? Vi åker dit och hälsar på djuren varje sommar, pojkarna och jag!

  2. Men du, TACK så innerligt för de orden. Jösses vad glad jag blev. För är det något jag älskar själv så är det att beröras på det sättet och tanken att en själv kunnat göra det är stor. Tack igen, för att du tog dig tid att berätta det!

    Och gud vad mycket löv ni har fortfarande! Här har det varit kalt sedan 6 veckor ungefär, men nu är det äntligen rejält med frost istället – och snart kommer nog snön, jippie!

    STOR kram!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *