Kontraster: Maraton vs 100 meter och trail vs asfalt!

Det kändes tryggt i tv-soffan idag.
Att se människor våndas över värmen, både innan och under Stockholm Marathon, gjorde att platsen jag befann mig på (soffan alltså) kändes ganska behaglig. Som ni vet dör jag ju svettdöden, så fort det är över +20 grader. Så hatten av till er alla!!

Hade jag, mot förmodan, befunnit mig någonstans idag hade det dock inte varit i Stockholm, utan i Göteborg. Terrängloppet Skatås ryggar gick av stapeln; Rejält kuperad terräng, där man kan välja mellan två ryggar (7 km), fyra ryggar (14 km) och fem ryggar (21 km).

Trailprinsessan goes asfalt?

Nu har jag barnen den här veckan, men i ärlighetens namn hade jag inte varit tillräckligt tränad för det heller! (Som att det har hindrat mig förr. *Hint –> Hallands Ultra…) *harkel*
Hur som helst. Som sagt, att sitta där i godan ro och inspireras av Mikaela Larsson och Caroline Almqvist var inte dumt det heller! Vilka tjejer! Det fick t.o.m. den här trailnörden att bli sugen på en asfaltsmara. 😳

Nu har jag ju en braaa bit dit, om jag skulle vilja förverkliga det.
Jag fick ju igång löpningen hyfsat igen, i början på Mars och det gick bra fram till för ca två veckor sedan. Då hände något (igen).
Det är inte alls den där ”förlamande” tröttheteten som jag hade vid det tidigare uppehållet, utan jag tror helt enkelt att det ”bara” är den här värmen tar knäcken på mig. (Ja, förlååååt, jag vet att man inte får gnälla. Men…) 😛

Träningsvärk av 100 meters löpning!?

På tal om (eventuella) maratondrömmar och kontraster till detsamma.
Häromdagen, när jag var med barnen och badade, skulle vi tävla om vem som kunde ta sig först till stranden från parkeringen. Om jag låter mina barn vinna, för att vara snäll…? Mohahaha! Vi snackar MAXTEMPO i ballerinaskor, med grus som underlag. #livsfara

Idag märkte jag plötsligt att jag hade träningsvärk i framsida lår.
Alltså, vi snackar kanske 100 meter (förvisso i fullt blås), men allvarligt; Träningsvärk??  Ska jag fortsätta drömma om asfaltsmaror, behöver jag nog utvecka träningsschemat. 100 meter sprint, duger inte. 😅

2 kommentarer

  1. Åh, vad jag fnissar åt ditt inlägg!

    Jag hade BOKAT att sitta i soffan och kolla maran, för att sedan vara hur galet sugen som helst på att anmäla även mig (också helt superfel). Jag skulle gråta en skvätt när Musse gick i mål och ropa diverse uppdateringar om folk och fä till helt ointresserade familjemedlemmar.

    Så blev det dock inte. Jag fick istället tillbringa en stor del av dagen på stranden och höra kommentarer från barnen som ”Men mamma, hur många gånger har du sagt Stockholm Marathon idag???”

    Kanske var det lika bra.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.