Påskaftonslöpning – Passet from hell!

Dessa aftnar och traditionen att springa då!
Egentligen vet jag inte varför, men det känns  alltid lite speciellt att göra det på just de dagarna. Julafton, midsommarafton, nyårsafton och så ”lillebrorsan” (?) i sammanhanget; Påskafton.

Påskaftonslöpning var det ja.

Idag kände jag mig faktiskt lite som ett enda stort nyårslöfte.
Istället för att börja med en sak i taget, valde jag att köra ”all of the above”; Morgonjogg. Check. Preciiis när jag hade gått upp. Check. Utan frukost i magen. Check.

Inte vara snäll mot kroppen och vänta en stund, efter att jag hade öppnat mina blå. Inte äta något litet innan jag stack ut. Nä, nä, tyst nu! Nu kör vi! Eum… 🙄

Som några av er kanske vet sen innan (och som jag i alla fall själv vet) är ju att jag inte är en morgonlöpare! Så varför försöker jag?
Och framför allt; varför ger jag mig själv de sämsta möjliga förutsättningarna, om jag nu trots allt vill testa det igen? *viskar ”pucko”*

Dagens 3 positiva?

  1. Jag tog mig ut och lyckades ändå förflytta mig nästan 6 km. (Tempot struntar vi i)…
  2. Jag fick njuta av solen! (Det var ju nästan så att t-shirt och en tunn vindjacka var för varmt. Vad hände där??)
  3. Och jag sprang förbi säkert ett tiotal pensionärer (Jodå, på riktigt). 😂 Värsta pensionärsrallyt ute idag.

2 kommentarer

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.