Springa på Lucia!

Lagom till att träningsvärken från förra passet lagt sig, blev jag övertalad att springa igen. Japp, övertalad. Till sociallöpning dessutom. Det var nära att jag sa nej, utan att ens fundera över det. (Ni som hänger här regelbundet, känner till min fobi i just löpsammanhang. Med prestationsångest och så där.

Men så valde jag att ändå ta det ett varv till i huvudet:
Jag vet att jag förmodligen inte kommer ut och springer om jag säger nej. Det är bra om jag bokat tid med någon. Win-win! (Ok, kind of).” 

När man blir överbevisad!

Efter lite missförstånd (jag trodde vi skulle springa hela vägen, men löpsällskapet kom med bil till första samlingsplatsen) blev det en oväntat skön runda!
Kroppen kändes verkligen samarbetsvillig. Nu var tempot inget att tala om, men det är ändå skönt när man märker att känslan av flyt infinner sig. 🙂 

Det kanske är så att sociallöpning inte är så dumt?
Under rätt förutsättningar, vill säga! 😛 

Och idag har jag ny, molande träningsvärk. Fast mer i vader och småmusklerna runt fötter och vrister. Vad är det som händer egentligen? Från i princip aldrig träningsvärk efter löpning till – Träningsvärk efter de senaste två löppassen? 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.