Sviterna av ett introvert sinne, efter en extrovert vecka!

Tanken var att både sammanfatta sommaren och göra ett ”Hej September!”-inlägg.
(Vilket jag fortfarande har tid att göra såklart). Däremot har den här helgen varit så långt ifrån energisk man kan komma. Jag som brukar Ä.L.S.K.A. höstens ankomst!

En extrovert vecka!

Veckan har varit intensiv som tusan. Förutom allmänt mycket att göra på jobbet, har jag varit i Sälen på arbetsplatsbesök. Möte med entreprenören och konstruktions-brainstorming.
På den privata fronten har det inte heller varit helt lugnt. Känslomässig bergochdalbana och en hel del lyssna har det blivit. Jag tycker om att finnas där för andra, men ibland kan det bli lite för mycket av det goda (för mitt eget bästa).

Sviterna av ett introvert sinne!

Planen när jag kom hem i fredags eftermiddag var en helg full av löpning. Oj, vad det inte blev som jag tänkte?! Somnade ungefär i vanlig tid på fredagen, men vaknade kvart i tolv (!) på lördag. Vilket redan där innebar ca 14 timmars sömn. 😮

Jag kunde inte sätta fingret på vad det var, men skrev till en väninna redan på morgonen (ok, vid lunch) att jag kände mig låg och ledsen. Valde att ta en riktigt lugn eftermiddag; Läste bloggar, kollade netflix. Grät plötsligt en lång stund, utan anledning (?!) Kollade lite mer på netflix. När klockan var ca 17 kunde jag knappt hålla ögonen uppe, så jag valde att sova middag.

Det bidde inte en enda km löpning…

En och en halv timme senare vaknade jag (nästan lika trött) och småpysslade bara lite, men kände mig fortfarande mer eller mindre överkörd av tåget! Hade inga problem att somna igen vid halv elva och vaknade vid halv nio imorse?!

Nästintill 26 timmars sömn på två dygn – Rakt in på sömnkontot.
Trots det hade jag inga krafter att springa idag?! Det var längesen jag så här trött, även om jag har varit trött emellanåt. Nu är kidsen hemma igen och jag känner hur energin kommer tillbaka.

Så…jäkla…gott…  Måndag, nu kör vi! 😀

 

3 kommentarer

  1. Lite av det sköna med september är att plötsligt blir det mer OK att bara vara hemma för sig själv, inte tvunget ha sjutton miljoner sociala grejer om kvällarna och helgerna. Det blir liksom mer OK att vara introvert om hösten 🙂

  2. Jag känner igen det där så mycket! Har haft precis såna dagar, efter riktigt sociala perioder. Kan sova hur mycket som helst och isolerar mig liksom från omvärlden. Orkar ofta inte ta tag i något, förutom möjligen väldigt handfasta grejer, som att tvätta eller pula på gården. Vet inte om man kan hoppas på att bli bättre med åren kanske? 🙂

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.