Fjällvandring i Åre – 4 tankar gällande planeringen.

Plötsligt kom det över mig. 
Känslan av att det bara är 17 dagar kvar innan det bär av mot Åre?! Alldeles nyss låg resan ett halvår bort och nu handlar om dagar. Och jag skulle ljuga om jag sa att det inte är några tankar, som har börjat dansa loss i mitt huvud.

  1. Är jag ens redo, träningsmässigt?

    Så här lite har jag inte tränat på, jag vet inte när. Jag vet förvisso att jag har ett starkt pannben och är bra grundtränad, men ändå. Många höjdmeter, teknisk terräng och tung ryggsäck på det. Det gäller ju att kroppen är med på noterna, åtminstone lite grann.

  2. Var tusan är mitt merinoull-underställ?!

    Jag har, ärligt talat, inte en aning. Någonstans i flytten försvann det, tillsammans med mina löparshorts, gps-klocka och typ 4 par kompressionsstrumpor. Ingen av dem är återfunna, men min logiska sida tänker att det finns en röd tråd och att de förmodligen ligger i samma låda ”någonstans”.

  3. Införskaffa saker inför resan!

    Det finns en tendens hos fröken Johansson, att skjuta upp saker som känns lite jobbiga. Som att ge sig iväg till Göteborg och köpa mat. Och att betala årsavgiften till STF (som jag blivit tipsad om fleeera gånger) för att få tillgång till fjällstugorna.
    Det är fanimej ett under att jag har bokat tågbiljett. 😝

  4. När saker och ting inte är som de brukar – Panik!

    De fjällvandringar jag har gjort hittills, har varit olika på vissa sätt. Framför allt landskapsmässigt; Sälen, Grövelsjön och Jotunheimen. Men de har även varit snarlika på många sätt. Enbart övernattning i tält, samt frystorkat mat och mellanmål i form av varma koppen/nudlar och kokkaffe till frukost.
    Nu får jag höra att det är eldningsförbud i stora delar av landet, vilket på flera platser även innefattar stormkök. Här går det lite ”tilt” i min hjärna! Hur gör man dååå?

    Mitt vandringssällskap försöker lugna mig och säger att det löser sig med STF-stugor, kokvatten och termos. Och försäkrar mig om att det säääkert kommer regna innan dess. Eum?
    Jag brukar inte se mig själv som en konservativ person, men här händer det något i min reptilhjärna. Jag ser värsta-scenariot framför mig. Hur vi är fast på fjället utan vettigt mat (och vatten pga torkan). Att jag kanske behöver leva på ölkorv och jägarsnus i 10 dagar?! (Bäst att packa ner ett par kilo!) 😅

Drömma stort!

Samtidigt försöker jag tänka; Mina drömmar SKA kännas i magen. Om de inte ger mig magpirr, är det inte tillräckligt stora. ❤

 

4 kommentarer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.