Vandring Billingen!

Från att ha gått från ösregn till strålande sol i prognosen;
Bara där började ju äventyret på ett utomordentligt sätt. Att sedan beskriva helgen på Billingen blir svår. Det var magiskt!

Tredje gången gillt!

Jag har ju varit där förut, inte en utan två gånger.
Båda gångerna var dock tidigare under året, i april/maj när naturen var sådär skirt grönt och vitsipporna och ramslöken trängdes på marken. Den här gången var det en helt annan fauna – Murrigt mörkgrönt och fågelkvitter i symfonier!

Vi parkerade vid ”drottningkullen” strax norr om  Varnhem och började följa leden ”Billingen runt”, förbi ormsjön. Vek av och följde (heter den Vandra i Valle-leden?) via Såntorp, förbi sjön Ämten, genom får- och kohagar.
Alltså, jag har inte direkt koskräck, men de där största kossorna, som gick (blandat med ungdjur) i hagen; man är inte direkt kaxig när de blänger och börjar följa efter…

Första dagen traskade vi runt 17 km.
Stannade bara en gång mitt på dagen och käkade mat och slappade en stund. Det var inte särskilt varmt, ca +18-20 grader, ändå blir man rejält svettig! Tur ändå att det inte var högsommarvärme, tänker jag. 🙂

Vilse i pannkakan?

Att traska efter karta är inte så lätt som man kan tro.
Det ser ofta lätt och helt naturligt ut när man rekar i förhand, men när man sedan står där och inser att ”vänta, verkligheten stämmer inte riktigt överens med kartan”, då gäller det att ha tungan rätt i mun. Det blev någon extra halv km, men inte värre än så, innan vi förstod att vi var ”fel”. (Eller kan man vara fel, om man inte har en 100 % genomtänkt rutt?) 😛

Framåt tidig kväll var vi framme vid Flämsjön.
Vi valde dock att passera det lilla bed & breakfast som låg vid norra stranden/badplatsen och satte upp tältet ytterligare någon halv km därifrån, inne i bokskogen.

Det ordnades med kvällsmat, lyssnades på musik och sedan tog vi ett kvällsdopp. Skönt när man gått en hel dag, men inte har tillgång till dusch. Det innebar dessutom årets första dopp för mig; I juli månad…? Herregud, vilken badkruka man är. Haha!

Ljumna sommarkvällar!

Det är verkligen något särskilt med de här ljumna sommarkvällarna, rosa, fluffiga molntussar och stillheten som sänker sig. Man blir liksom lugn i hela själen…!
Att fånga de där gyllene ljuset som strilade in genom boklöven; mobilbilder ger det definitivt inte rättvisa.

Sov faktiskt lite halvkass. 
Även om liggunderlag och sovsäck inte är det mest bekväma, brukar jag ändå sova ok. Vaknade flera gånger av ljud utanför. Om det var inbillning eller inte, vet jag inte. Jag vågade (såklart) inte kolla vad det var, utan kröp djupare ner i sovsäcken. Haha!

När klockan hade passerat åtta, ringde vi till det ställe som vi hade passerat kvällen innan, vilket visade sig vara Flämslätt Stifs- & kursgård och kunde konstatera att en rejäl frukostbuffé inte skulle sitta fel. Såå gott! 🙂

Jättadalen!

Efter att ha fått lite mat i magen, bar det av igen.
Vi bestämde oss för att runda Flämsjön och gick tillbaka längs västra sidan och passerade sedan mellan sjöarna Flämsjön och Ämten; vidare förbi Öglunda, upp mot jättadalen!

Här passerade vi även förra gången jag var uppe på Billingen, men jag hade förträngt hur brant uppför det var. När jag tänker efter, tror jag t.o.m. att vi den gången gick NEDFÖR, vilket kan förklara saken. 😀 Med x kg ryggsäck på ryggen, var mjölksyran ett (snabbt) faktum!

Utsikten är dock värd att vänta på och vi valde även att stanna och käka lite uppe på höjden! Av en slump satte vi på Jean Banan och satt och skrattade åt texterna (”hallå där, kött och blåbär”, liksom…?!) En familj som passerade en stund senare, tittade lite undrande på oss. Haha!

Öglunda grotta!

Efter lunchen blev det ett stopp vid Öglunda grotta.
Senast jag var här vågade jag (och min höjdskräck) inte gå ner, men nu gav jag det ett försök och lyckades. Faktiskt inte alls så läskigt som jag trodde, när jag stod uppe på kanten.

Tillbaka vid bilen, en stund senare, visade sig att dag två hade inneburit lite drygt en halvmara. Med tung packning, that is.
Jag var rejält mör i ben och rygg. Men en riktigt skön vandringshelg. Och för er som inte besökt billingen, gör´t! 🙂

Related posts:

14 kommentarer

    1. Absolut! Inte särskilt kuperat (förutom upp till grottorna, men man måste ju inte gå just den vägen)
      Så det hade funkat jättebra med kids. Så länge man kör i deras tempo. Inte mycket flygfän eller så heller. 🙂

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *