Så fortsätter du träna/springa under vintern!

Det är november och känns det inte som om mörkret plötsligt la sig som en filt över omgivningen?
Både September och Oktober skämde ju bort oss rejält, vad gällde solljus och vackra färger! Jag känner hur jag, i takt med mörkret, har blivit betydligt tröttare. Den där sommartimmen gjorde väl inte saken bättre. Vaknade 05.15 idag, för att kroppen trodde klockan var 06.15…

Veckans tema i Blogger om Hälsa är ”Så hanterar jag mörkret / vintern”.
Egentligen hanterar jag inte mörkret särskilt bra. Våren och hösten är mina favoritmånader, medan sommaren mest handlar om att hantera värmen (även om ljuset är trevligt). Under vintern handlar om att ”stå ut” tills det börjar att ljusna i februari igen. (Jösses, vad trist det/jag låter…?! Haha!)

Mina 5 tips för att lyckas hålla igång!

Vad gäller just träningen under vinter/mörker, är det något jag hanterar (lärt mig hantera) bättre.
Jag håller aldrig upp varje sig med träning generellt, eller med löpningen specifikt.  Det bästa är att man slipper ”börja om” när våren kommer!

pannlampa

  1. Fastna inte i soffan!
    Det kan vara oerhört lockande att sätta/lägga sig i soffan när man kommer hem från jobbet. Gör inte det. Om du vet att du fastnar där, ge dig iväg innan du ”belönar” dig med soffläget!
  2. Om det känns jobbigt att träna utomhus, så gör inte det.
    Det är ok att träna inomhus, om det är det som får dig att träna. Det är de passen som blir av, som är bra för dig! Inte var det blir av. Gymmet eller kanske hemmaträning? Båda funkar!
  3. Utmana dig själv! 
    Jag är galet mörkrädd (på riktigt)! Jag kan tycka det är obehagligt att gå bara från ytterdörren till bilen på morgonen, vilket är ca 20 meter…
    Däremot är det något som händer när jag får på mig pannlampa. Jag blir, på något sätt, mentalt inställd på träning. Sedan händer det att jag blir rädd ändå, när jag väl kommit ut (t.ex. när rävar skriker, likt ett panikslaget barn…!! 😮 )
    Men babysteps fixar man – Jag lovar. Om du första gången ”bara” springer 500 meter med pannlampan, är det 500 meter längre än du har vågat tidigare! Och de första mörkerpassen varje år, känns oftast värst. Efter det vänjer man sig successivt.
  4. Träna med någon annan! 
    Om du (till skillnad från mig, som springer mitt i obygden) tycker det är obehagligt att springa inne i stan; boka in en löpardejt med någon likasinnad. Eller låna kompisens/grannens hund. De ger verkligen en trygghetskänsla!
  5. OBS! Glöm inte reflexväst/reflexer!!

 

Höstens plan – Österlen Lyser

I helgen är det dags för Österlen Lyser Maraton (och halvmara)!
Tanken var ju att jag skulle åka ner till Skåne-land och springa en halvmara i mörker (!) Jag var (generöst nog) inbjuden att bo hemma hos Linnéa, där vi skulle socialisera, käka middag och dricka champagne efter loppet – Jag, Linnéa, Mari, Susanne och Jenny. Nästan hela Fjällmara Sälen-gänget.

Vila och återhämtning!

Det hade verkligen varit fantastiskt kul (!) men jag har tyvärr valt att stå över den här gången.
Det har varit så oerhört intensivt de sista månaderna. Dels på jobbet, men även på den privata fronten. Därför känner jag att nu behöver hela jag (både kropp och knopp) ta det lugnt, så att jag lyckas återhämta mig.
Därmed kanske inte sagt att jag inte kommer träna på egen hand i helgen, utan mer att jag mentalt kan slappna av. Vara på hemmaplan och inte behöva planera eller tänka på något annat.

Bor ni eller har vägarna förbi Österlen, tycker jag absolut att ni ska köra! 🙂 Det verkar vara ett väldigt roligt och annorlunda event. Ett annat år för mig, bara.

salen

Jag har just nu redan låtit ”min” bloggsupport jobba för årsavgiften. Stackarna… De får stå ut med både mina klantiga försök att själv lösa det där med bilderna, samt leta efter felet själva. Men det löser sig säkert. Så småningom. I övrigt är jag…

Nöjd med den nya bloggen, ”men”…

Temat, designen och känslan jag vill att den ska förmedla är jag nöjd med! (Även om en hel del finlir kvarstår). Däremot säger jag som Ida; Jag är ju egentligen dum som bryr mig, men jag märker ju att jag inte alls har lika många besökare och sidvisningar här, jämfört med den gamla bloggen. Lovar att jag kommer att ”släppa det” vilken dag som helst, men först tillåter jag mig själv att störa mig lite på det… Hehe! 😉

Jag känner mig dubbelt lurad!

  • Först och främst sommartid/vintertid.
    Jag har läst på flera ställen att man verkligen uppskattar den extra timmen. Vadå en extra timme?

    1.  Ok. Har du inte barn, får du sova en timme längre. Men i slutet på dagen blir det ju mörkt en timme tidigare! Jag upplever det mer som att jag har förlorat en timme. Varje eftermiddag. Det är ju helt kolsvart när man åker hem! Bättre att det är mörkt när man vaknar istället. *my opinion*

    2. Har du barn, får du ingen ”extra timme” på morgonen heller. De vaknar 06.30 istället för 07.30. Jippi… 😛

jag-2.

  • Eget webbhotell / WP-plugin.
    Är det jag som är korkad? Jag tyckte det flöt på ganska bra och valde därför att ”lansera” sidan innan jag var 100 % klar. Det var uppenbarligen ett tydligt ”ropa hej”… Jag kan inte ladda upp foton från mobilen, till den nya domänen. Bara till den gamla. Jag har tillbringat ett par timmar på chatten med Miss Hosting support.
    Första gången uppdaterades någon plugin och jag lyckades ladda upp två bilder. Ett par timmar senare var den möjligheten borta (igen) och jag fick svar om att jag eventuellt (?) hade valt fel server när jag kopplade wordpress.org-domänen till wordpress.com.

    Det funkar dock att ladda upp foton från datorn.
    Tur det! Men jag får det verkligen inte att fungera via appen! Sliter snart mitt hår… Och känner att jag måste försöka lite till innan jag kontaktar supporten (för tredje dagen i rad…)

Så… Slutgnällt. Jag är inte bitter! 😉
Var för övrigt på en föreläsning/föreställning med Robert Gustafsson, på Åhaga igår. Hysteriskt roligt! Jag behövde verkligen skratta!